Kören har inte så många föreställningar per år men en julkonsert är ett måste. I år sjöng vi klassiska julvisor som Stilla natt, Gläns över sjö och strand och Nu tändas tusen juleljus. Men även lite annorlunda visor som Hej hå från Snövit och Tomtarnas julnatt i en helt annan tappning.
Dessutom agerade vi på scen för att det inte skulle bli så tråkigt att titta på oss.
Häromdagen var jag på en nätverksträff där en av föreläsaren var representant från SPES som berättade om en sons självmord.
Då kom jag osökt att tänka på en Ålandsresa som jag, M och C gjorde i förra hösten.
En förening vi var medlemmar i skulle avvecklas. Efter en trevlig middag gick vi till taxfreen för att spana in vad vi skulle handla på hemresan. Just i den stunden får C ett samtal från sambon; systerdottern hade tagit sitt liv!
Vi släppte allt och gick tillbaka till hytten. En fråga som naturligt kom upp var om hon skulle försöka ta sig tillbaka till Stockholm med helikopter? Eller bara gilla läget och invänta ankomsten till Stockholm? Som tur var fanns det avlastningshjälp att få i de föreningsmedlemmar som var med på båten. Hon valde att stanna kvar. Det här var det femte dödsfallet i familjen för C på ett år!
Att hon orkar beror på en enorm drivkraft. C är den mest glada energirikaste energiknippe jag känner.
Jag är egentligen en ganska tråkig person. Ska jag dra ett skämt brukar jag börja skratta innan historien är klar, eller ännu värre, glömmer slutet.
Eller så kan jag dra skämt vid fel tillfälle och det här fick Emelie erfara en gång när hon var barn.
Det var 1 april och jag skulle skoja med henne när hon var runt 6 år. Jag sa till henne att hon skulle ta sig till dagis själv och inte nog med det så skulle hon dessutom se till att lillasyster också kom med.
Som grädde på moset skulle hon även se till att Ellinor blev klädd och dra henne i vagn, hon var bara lite över året gammal. Det var bara det att dagiset låg en halvtimmes promenad hemifrån och vägen dit gick uppför!
Det här otroligt dåliga skämtet kommer Emelie ihåg med rysning än idag - stackars älskade dotter.
Två utförsäljningar i Stockholm, en med hushållsprylar och en med kläder. Tips från Annika
Onsdag 24 november 16.00 – 20.00
Torsdag 25 november 10.00 -18.00
Fredag 26 november 10.00 -18.00
Lördag 27 november 11.00 -16.00
Söndag 28 november 11.00 -16.00
Snövitsvägen 3, Bromma 08-25 93 33
25% -75% rabatt! Skålar, bestick, fat, kannor, tvättkorgar, tidningsställ/vas, paraplyställ/vas, glas, servetthållare, vaser mm. Även utförsäljning av vit frotté i finaste kvalitet!
Utförsälning av höstkollektion 2010. Damkläder i storlek 36-52.
Vackra skärningar, fantastiska material och underbara färger. Kappor, jackor, kavajer, byxor, kjolar, klänningar, blusar, tunikor, toppar och hemmakläder.
Torsdag 25 november 17-20
Fredag 26 november 12-19
Lördag 27 november 12-16
Söndag 28 november 12-16
Alviksvägen 98
T-bana till Alvik. 12an/Nockebybanan till station Klövervägen (Fortsätt i tågets riktning 100 meter på höger sida av spåret) OBS Endast kontantbetalning.
I morse åkte jag och Emelie till Taxinge slott och besökte deras julmarknad. Roligt att gå runt och se på riktigt hantverk för en gångs skull. Jag köpte mig ett par skinnvantar som kommer bli välbehövliga när det kommer bli riktigt kallt och en söt röd kruka.
Vi lämnade lagom till lunch och åkte förbi Greken i Turinge och åt.
Åkte för tredje dagen i rad in till stan den här veckan, jag som nästan aldrig är inne i city. Vi hade körfest på Gärdet hos Pia. Som tur var hade jag sällskap med Ulrika annars hade jag aldrig hittat dit, jag börjar bli virrig och tankspridd. Festkommitén hade fixat massor av god mat och dricka. Jag tvingade mig att gå därifrån i tid eftersom jag ska åka på julmarknad imorgon, annars hade jag aldrig kommit därifrån.
Min chef mår dåligt.
En nära anhörig till honom har problem och får inte den vård den behöver för att bli bra.
På nätet står det väl beskrivet hur rehabiliteringen ska gå till men i verkligheten ser det annorlunda ut. Det finns absolut ingen hjälp att få förutom medikamenter för att stilla den värsta smärtan. Och ett återbesök i slutet av januari för att klara vårdgarantin.
Att allt som står skrivet är författat av pappersdoktorer och inte förankrat i verkligheten är ännu mer tragiskt. Så att vara stark i denna situation är svårt, att man måste vara frisk för att vara sjuk. Som anhörig är det därför jobbigt att stå utanför och bara se på.
Nu har jag tagit upp stickningen igen. Min stora stickperiod hade jag i slutet av 70-talet och fram till att jag fick barn i mitten av 80-talet. Sedan blev det lite mer sporadiskt tills jag nästan slutade helt. Men i och med att stickvågen satt i gång igen så började sticksuget göra sig tillkänna. Så nu fortsätter jag med en kofta som jag började med för flera år sedan. Sedan ska jag fortsätta med ett par sockor till Ellinor.
Fars dag - infördes i Sverige efter amerikansk förebild 1931. Initiativtagaren i USA var en kvinna i staten Washington som 1910 ville hedra sin pappa som ensam hade uppfostrat sju barn sedan deras mamma dött i barnsäng. Det är några få länder i Norden som firar honom denna dag.
Och idag kom Reine hem från sin resa i Thailand. Familjen firade honom med en god middag och kaffe och - tårta.
I mitten av 90-talet var det stor arbetslöshet och sossarna hade ett arbetsmarknadspolitiskt program för arbetslösa. Att det var många företag som utnyttjade detta visade sig i att de flesta arbetslösa inte fick någon anställning. För när "vikariatet" gått ut fick de sparken och man tog in en ny. Gratis arbetskraft så att säga och denna kostnad stod svenska folket för.
På min arbetsplats fick en arbetslös tjej tillfälle att vara. Hon var ensamstående med en son och hade god erfarenhet av soc. Behövde hon någonting lyfte hon bara på luren och så fick hon det hon bad om.
Men det som provocerade mig mest var att staten, vi skattebetalare, gick in och subventionerade det mesta av hennes leverne; socialbidrag, bostadsbidrag, lägre barnomsorgstaxa osv.
Hon hade alltså mer pengar att leva av under en månad än vad min familj hade på två inkomster. Bara barnomsorgsavgiften för oss kostade över 3000 kronor och det var mycket pengar för en medelinkomstfamilj. Det kändes därför väldigt konstigt att hon hade råd att köpa en massa veckotidningar när vi själva fick vända på varenda krona. Att vara tvungen att handla billig mat för att överleva. Så den här tiden hoppas jag aldrig återkommer - för någon.
Och sossarna pratar om att de har kris med sviktande röster. För tusan, det måste löna sig att arbeta.
Tjejen - hamnade i porrbranchen och sonen blev omhändertagen.
Idag var jag på konferens och valde att ta bussen dit. Naturligtvis var den försenad och när den väl kom var den knökafull. Jag kände mig lite lätt stressad för det var nära att jag kom försent.
Företaget har omorganiserat så därför hade man ett "uppstartsmöte" för alla som ingår i den nya organistationen. Det var presentationer av alla avdelningschefer och underchefer. Bara där kunde det blivit tråkigt men tvärtom - det blev mycket intressant.
Efter lunch var jag tvungen att ta min microsömn, något som jag bara är tvungen att göra när jag sitter still, men det är bara att acceptera, that's it!
Eftermiddagens sista föreläsare var psykologen Per Naroskin som höll en rolig föreläsning om relationer.
Jag lovar - då somnade jag inte.
Måndagen den 8 november 2010
Av en händelse hittade jag till en trevlig sajt - Veckans Middag - där de hade en tävling om kryddpaket från Aromia
Såklart är jag med och - tävlar
Söndagen den 7 november 2010
Idag hjälpte jag Emelie att flyttstäda. Hon hade sedan tidigare gjort i ordning lägenheten inför visningen så vi behövde egentligen bara torka ur skåpen, frosta av frysen och fixa golven.
Nykroppagatan - ett minne blott.
Lördagen den 6 november 2010
Alla helgons dag - en dag som vi alltid går till kyrkogården och tänder ljus för våra nära och kära. Från början var det bara en grav vi gick till men det har under årens lopp utökats till fem. Men det är trevligt att gå runt kyrkogården och se alla tända ljus. Man kunde även gå in i något kapell och lyssna på vacker musik om man ville.
På kvällen hade vi middag och åt Hot-sambal-mango kyckling, ett recept du kan hitta här
Ellinor hade gjort en cheesecake till efterrätt.
Som tur är är det bilförbud på kyrkogården denna dag - det gör stämningen bara mysigare.
Fredagen den 5 november 2010
Pärs bidrag till Halloween.
Torsdagen den 4 november 2010
Jag har så otroligt dåligt samvete för att jag tränar så dåligt. Har egentligen aldrig hittat den ultimata träningen som jag tycker är rolig - tyvärr tröttnar jag fort. Att investera några hundralappar i månaden är en investering för livet, jag vet! Men det blir dyra pengar om man aldrig går på några träningspass.
Idag hittade jag en rolig sajt - funbeat - en slags träningsdagbok där man kan lägga upp sina mål osv och även ta del av vad andra skrivit.
Onsdagen den 3 november 2010
När vi gjorde ordning vårt badrum för si så där två år sedan lade vi in golvvärme - absolut det bästa vi gjort under våra renoveringar. Det är så skönt att känna värmen under fötterna när man sitter på toa eller kliver in i duschen. Att sedan värmen sitter kvar i kroppen under resan tilll jobbet och att jag inte behöver stänga jackan är ett plus.
En som också upptäckt hur skönt det är med värmen är Mitzi - henne brukar vi hitta liggandes på golvet.
Tisdagen den 2 november 2010
Började städa våra kökslådor som inte blivit rensade på flera år. Behöver jag egentligen tre satser med måttskedar eller flera olika knivar? Så nu städade jag bort det jag inte använt senaste året för att ge mer plats i lådan.
Och det kändes - skönt!
Måndagen den 1 november 2010
Mina arbetskamrater ser inte samma sak som jag gör. På huset mitt emot min arbetsplats ser jag en siluett av ett ansikte i fasaden, men det gör inte dem. Kan det bero på att jag är konstnärlig och att de inte är det? Hur som helst ser i alla fall jag ett ansikte med kraftigt käkparti och sur mun, näsa, ögon och ett krulligt hår - har jag rätt eller?